Slike stranica
PDF
ePub

VEM AOBK

Att större Boksamlingar utgöra ett af Litteraturens kraftigaste befordrings

medel lårer ingen kunna bestrida. Den enskiltes tillgångar åro likvål sållan, i synnerhet i ett mindre bemedladt land, tillräckliga att anskaffa flera ån de oumbärligaste böcker endast i den af Litteraturens grenar, som hvar och en kan hafva valt till sitt yrke. Men genom ågandet och begagnandet af dessa, att man så må säga, oundgångliga verktyg vinnes likvål ej ensamt den allmånna litteråra bildning och de kunskaper, som i vår tid allmånt fordras af mera bildade medborgare i samhållet. Då således vidstråcktare bildningsmedel erfordras, torde inom den litteråra verldens krets samma regel vara tillämplig, som inom det allmånna lifvets: att dår enskilt kraft år otillräcklig, måste den med samlad kraft ersåttas.

Men om dessa större Boksamlingar för den bildade allmänheten skola blifva af någon våsentligare nytta, samt ej till en större eller mindre del en bortgåmd skatt, synes det ej ensamt vara tillräckligt att på gifven dag och timma hålla desamma den låsande allmänheten till handa; ett likaså vigtigt Vilkor synes det vara att denna allmänhet må åga kännedom om hvad dessa lårdomens förrådshus, efter hvars och ens behof eller smak, kan vara att söka. En sådan kännedom kan endast vinnas därigenom, alt fortekningen öfver dessa Boksamlingar genom trycket lemnas i allmänhetens händer; en dessutom för Litteraturen i allmänhet gagnelig sak, som likväl bittils i vårt land varit nog litet behjertad. Ty, om det år afgjordt att allmänheten i den ort, som år nårmast belägen intill den Boksamling, som beskrifves, drager den största nyttan af en sådan beskrifning, år det likväl åfven obestridligt att landets litteratur åfven i allmänhet derigenom riktas och bokkånnedomen ökas, då större Boksamlingar sållan sakna åtminstone en eller annan såll

*

synt bok, eller ensam i sitt slag varande skrift, hvilkas tillvaro för Litteraturens idkare och gynnare förblifver okånd om en tryckt förtekning öfver dessa Boksamlingar ej utgifves.

Delande denna tanka, beslöt Skara Stifts Vård. Prästerskap vid allmånt Prästmôte, âr 1816, att, genom ett mindre årligt sammanskott i tre år, bidraga till tryckningen af en Catalog öfver Skara Kongl. Gymnasii Bibliothek. Sammanråknade summan af detta sammanskott har dock ej stigit till högre belopp ån 186 R:dr 34 sk. 3 rst. Banco; utgörande en ringa del af tryckningskostnaden för detta arbete. Genom mindre, successiva besparingar har det blifvit möjligt att bestrida återstoden af denna kostnad.

Underteknad, som i 22 år haft vården öfver Skara Kongl. Gymnasii Bibliothek och tror sig sanningsenligt kunna såga sig under denna tid hafva i ej ringa mon bidragit till Bibliothekets förökande, erhöll det uppdrag att redigera Catalog öfver detsamma samt ombesörja tryckningen deraf. Huruvida jag lyckats vid detta arbetes fullgörande, tillhör ej mig att bedömma; men några ord rårande mina åsigter vid utförandet deraf, torde ej vara öfverflödiga.

Catalog öfver en större Boksamling synes mig bora vara inråttad efter Vetenskaplig ordning. Den åger framför en, som efter författarnes nanin upprättas, det företråde, att de, som önska att af Boksamlingen sig begagna, Irvaribland man kan antaga att minsta delen förut aro bokkánnare, på ett stålle för sig finna upptecknadt allt hvad i hvarje åmne i Boksamlingen finnes. Af dessa skal har det åmne, som í hvarje verk afhandlas, samt den Litteratur, hvartill det hörer, varit hufvudsakliga rättesnoret för uppstållningen. Tiden då hvarje skrift blifvit af trycket utgifven, har dernast blifvit följd; så att tryckningsåret bestämt den ordning, hvari skriften i förteckningen upptages. Likvål har såvida någon liten förändring håri skett, till någon låttnad för den, som kommer att hafva vård om denna Boksamling, att, då antalet af verk i något åmnc varit betydligare, åfven skriftens format bestämt ordningen; så att först den vetenskapliga ordningen blifvit

jakttagen; och sedan formatets ordning inom afdelningen; samt sist tiden då skriften blifvit tryckt. Kyrkofäder samt Grekiske och Romerske Classiske författare hafva blifvit rangerade efter sin tids ålder och ej efter upplagans ålder; en method, som för författarne i alla vetenskaper och språk visserligen varit den råttaste, men som blir omöjlig att anvånda på nyare författare; då man dels om månge forfattare omöjligt med såkerhet kan veta tiden, hvarpå de lefvat, eller då deras skrifter först utkommit, dels åfven månge författares namn förblifvit fullkomligen okända. Med alla nyare författares skrifter har man derföre sålunda förfarit, att desamma efter tryckningsåret blifvit upptagne.

Hvilkendera ordningen man för öfrigt följer, den vetenskapliga eller den alphabetiska, efter författarnes namn, skola för författaren af en Catalog öfver en större Boksamling såkerligen svårigheter mota, hvilka ej åro látta att öfvervinna. Uppstålles Catalogen i alphabetisk ordning, år det svårt att, åfven med någorlunda bokkännedom, kunna alltid med såkerhet skilja den verklige författaren från psevdonymen, eller anonyma skrifter från dem, sonr kanske snarare under den kånde författarens, ehuru ej utsatta namn hade bordt upptagas. Vid den vetenskapliga ordningens följande uppkommer åter den svårighet, att mången torde soka en skrift under en annan rubrik ån den, hvarunder den af Catalogens författare blifvit förd; åfvensom att månge skrifter åro af så blandadt innehåll, att man ofta är villrådig till hvilket åmne den hufvudsakligen bör råknas, emedan sådant ofta synes bero på hvar och ens tycke. Oagtadt dessa ej obetydliga svårigheter, som vid den vetenskapliga ordningens följande med en eller annan skrift intråffar, torde dock den vida större mångden af skrifter låtteligen efter denna ordning kunna uppstållas, samt af dem, som önska att af en så inrattad Catalog sig begagna, utan svårighet i Catalogen finnas.

Slutligen, torde det bora anmårkas att en i Bibliotheket befintlig större samling af smårre skrifter, såsom Academiska Disputationer, Programmer, med mera, ej blifvit uti Catalogen upptagen, för att ej alltför mycket öka dess volum och den dessutom nog dryga tryckningskostnaden.

Underteknad torde ej kunna smickra sig med den lyckan, att genom det arbete, som hårmed öfverlemnas i allmänhetens hånder, kunna vinna större bokkånnares fullkomliga bifall. Om det likvål åtminstone kunde gagna den ort, för hvilket detta Bibliothek egentligen år beståmdt och dår man långe önskat se Catalogen öfver detsamma utgifven, skulle det vara den stórsta belöning för utgifvaren, som det kostat en ansenlig tid af sina båsta lefnadsår och åfven icke obetydliga enskilta uppoffringar,

Skara d. 1 Nov. 1830.

WILHELM LUTH.

« PrethodnaNastavi »